Augusti

I början av augusti var Erik hemma igen. Vi satte oss i den lilla röda bilen och åkte till Fårö i tre veckor. I baksätet satt Caline vår fyrvägskorsning som tillbringat sommaren med mig i huset långt ut på landet.

Under två veckor utforskade Erik och jag allt som fanns att uppleva på Fårö.

Sista veckan kom barnen flygande och vi hämtade dem i Visby. Det var trångt i baksätet. Där satt Gustav, Anton och Sara med Caline mellan sig. Pojkarna sjöng Suicide is painless gång på gång. En av de bästa melodier jag vet.

Vi tillbringade lata dagar på stranden och försökte förgäves rensa smörgåsarna från sand. Men det var ok. Vi njöt och barnen njöt av sol, lite vind och det varma sköna vattnet.

På eftermiddagarna gjorde vi utflykter. Vi upptäckte Norsta Auren, stranden på norra Fårö. Och sedan dög ingen annan strand. Ibland hade vi picknick på avastranden och ibland åkte vi till flygsandsfältet.

Efter några dagar kom Eriks äldre bror Anders. Han hade blivit av med sitt jobb på grund av sina alkoholbesvär. Erik tog hand om honom. Försökte hjälpa honom att sluta med sitt drickande. De var borta hela dagarna. Under tiden satt barnen och jag i gräset utanför stugan och spelade kort. Gustav var väldigt duktig och vann oftast.

Efter några dagar åkte Anders och vi hade Erik hos oss igen. Vi grillade på stranden. Korv och mashmallows. Augustimörkret hade sänkt sig när pojkarna snubblade uppför trappan till loftet och vi gick in i stugan.

Barnens mamma väntade barn så det var med spänning vi gick till telefonkiosken ett par kvällar för att höra om det nya barnet kommit. Till slut hade de fått en liten syster. De blev väldigt glada och pratade hela vägen hem om vad hon skulle heta.

Men allt roligt har en ände. Till slut var vi tvungna att ta båten till Nynäshamn. Vardagslivet började med arbete och sko